Image may be NSFW.
Clik here to view.
Jodå ni läste rätt.
Man säger att min Autism triggas av oro, ångest och otrygghet och jag blev utsatt som barn. Utsatt av socialen tillsammans med biologiska mamman och deras kumpaner men inte bortadopterad trots att det ska finnas adoptionspapper då en familj ville adoptera mig. Det ska bara vara ”mammas” underskrift som saknas på dessa papper.
Det finns ingen utredning på det och när jag och mitt ombud begärde ut alla handlingar så märkte vi att adoptionshandlingar finns inte och inte heller utredning.
Är inte det lite märkligt?
Man säger att jag är Autistisk pga att jag satt på golvet när jag var liten och gungade fram och tillbaka, inte så konstigt då jag var utsatt. Många gungar fram och tillbaka när de känner oro. I vuxen ålder har jag försökt att få reda på hur man från vårdens håll kan få ge en person ett A4 ark med diagnoser utan utredning.
Inget svar.
Jag har också frågat om det inte är av värde att utreda om jag är Autistisk så vi verkligen får reda på svaret. ”Varför skulle vi göra det?” svarar man då.
Jag är 2 språkig sedan 2 års ålder, har dansat sedan 1 års ålder, läst psykologi sedan 6 års ålder, fysiologi och anatomi sedan 7 års ålder, döptes till ”Il Professore” när jag var 7 år. Var lillgammal och förveten, det nyfikna barnet som ville veta allt.
Då är man Autistisk bara för att man är smart och nyfiken. Man vill inte se det utsatta barnet som poppar upp vid oro och rädsla. Många som utsatts tidigt i livet ramlar ner i åldern och det utsatta barnet visar upp sig. Detta vill man alltså inte utreda.
Mina första 12 levnadsårs är våld och inte mycket annat och sedan blev jag smutskastad som många offer till sexualförbrytare blir. I ”moderna och utvecklade Sverige”. Man vill alltså inte ens rätta sig själv så det blir rätt och riktigt i alla papper. I Sverige brukar man säga att det handlar om ”den svenska stoltheten” när man inte erkänner.
Det enda det handlar om är feghet!
Patetiskt, oerhört patetiskt.
Man vägrar se våldet jag utsatts för och det som hänt totalt sett och hur ska då ett offer kunna acceptera sig själv och det som hänt?
Hur ska någon kunna bearbeta något då?
Som barn ska vi känna förtroende för vuxna och känna trygghet och att vi kan lita på människor. Blir vi då utsatta för att sedan bli smutskastade av människor är det inte konstigt att många inte orkar hämta sig.
Det är inte konstigt att många inte lär sig lita på eller känna trygghet för hur ska en människa kunna lära känna sig själv med smutskastning och förnekande?
När en människa blir utsatt förlorar den personen kontakten med sig själv, att i en sådan situation styra den personen är då vansinnigt enkelt. Skrämmande men sant. Vi ser tvångsomhändertagna barn som bryts ner och styrs med järnhänder och nya personligheter ska byggas upp.
Några som små och rädda människor kan leva med dock.
När jag frågade läkare om hur jag överlevt det jag gått igenom säger man ”ditt IQ” för jag hittade vägar ut. Mitt IQ gav mig förmågan att skapa ett starkt psyke och genom det så gav jag inte upp. Det är en förklaring jag hört.
Ändå känns det konstigt och offer kan ha samvetskval för att man har överlevt och andra avlidit. Det har jag.
Så fort jag söker sjukvård så läser de upp diagnoser det står i mina papper som aldrig plockas bort. Asperger, ADHD, Autsim, Borderline. Jag säger PTSD men ingen annan gör det.
INGET är utrett annat än att man gjort ett IQ test.
Jag har begärt ny utredning men man säger att den inte behövs.
Trots detta påtalar läkare att det är svårt att skriva ut mediciner då det är rörigt om vad jag har för diagnos!
När jag var barn stammade jag, tappade svenskan och talade engelska och ibland finska fraser. De få jag kan och kompisar fick då översätta.
När jag berättar detta för vården säger de ”jaha” och tycker det är väldigt intressant men igen, PTSD, för vid oro är det inte konstigt att alla stammar, tappar talet/språket.
Normal reaktion på svår situation.
Det vill de inte höra.
Jag blev instängd i en garderob och dörren öppnades emellanåt och jag blev slagen med könsorgan i ansiktet och män ejakulerade mig i ansiktet och ”mamma” slog. Detta vill man inte höra heller men man uppmanar mig att berätta.
Denna vansinniga feghet i att nonchalera det som hänt människor är vansinnigt respektlöst och detta beteende är jag så vansinnigt trött på.
Så här rörigt är det att leva i Sverige och framförallt om du är utsatt eller varit och stöter du ett problem eller två i din vardag är Sverige först med att lägga benen på ryggen och dra. Istället för att erkänna så är Sverige fegt för i sanningens namn är det stort att erkänna och då kan man rätta sina fel.
Skulle det visa sig att jag är Autistisk eller är PTSD patient så stör inte det mig alls. Svaga och små, rädda människor kommer alltid att döma alla oavsett vem de är och då vet du vem du inte behöver!
Dessa små och rädda människor utsatte mig som barn för rasism men jag satte dit de verbalt. Man avslöjade sitt låga IQ också och deras kunskaper är skrattretande patetiska.
”Mamma” kände en finsk man som flyttade till Sverige 2 ÅR EFTER jag föddes och enligt svenskar var han min pappa??!!
”Kände”.
Jag har alltid också fått höra att jag för amerikansk för Sverige och svenskarna och då svarade jag:
”At least I have something to be proud of since you apparently don’t!”
Vi ser dessa små, rädda kryp som aldrig tycks kunna lära sig vad respekt är för något. De krälar runt i sitt mentala vidriga getto av småsinthet och utsätter våra barn och krossar familjer.
Deras vidriga rasbiologi styr deras låga tankeverksamhet och tyvärr sitter de på höga poster i samhället. De kan tom omhänderta eller vägra föräldrar deras barn redan på BB då de anses ha för lågt IQ!!
Vem har lågt IQ?!
Den som ständigt hatar och visar avund för att andra kan saker de aldrig kunnat och hatar människor för att de har det de aldrig haft!
Dessa patetiska kryp är som ett elakartat virus och ett botemedel är vad som behövs!
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Image may be NSFW.Clik here to view.
